Skridskor på idrotten v. 6

Hej! Vi tänkte åka skridskor på idrottslektionen v. 6. Vi ser gärna att ni lyckas få fram skridskor själva alternativt genom att låna av släkt och vänner. Vi har ett extremt begränsat antal låneskridskor. Är eleven i behov av att låna ett par ska dem höra av sig till idrottslärarna i god tid.

G12 Behöver alltså den 8:e februari ta med sig skridskor, hjälm och något varmt och dricka om det önskas.

Mvh idrottslärarna

Övergripande planering vt18

Här kommer G12:s övergripande planering över vårterminen. Planering är i stora drag och mer löpande information kommer genom instagram, så ni kan ta del av det vi gör under terminen. Vi kommer jobba med olika arbetssätt och med olika metoder. Vi har valt både fysiska läromedel i ämnet och digitala läromedel. De digitala läromedel vi har är Gleerups och Schoolido, det som är bra med dessa är att det går att få dem upplästa och på olika språk.

Övergripande tema  

Tema Sydafrika

”the collaboration between us”

Med underliggande inslaget av märkliga rättigheter- KUBEN

SO – Geografi  

Vårt övergripande tema om mänskliga rättigheter som vi haft på skolan i samband med KUBEN och Raoul Wallenberg Academy, kommer utvecklas och utvidgas till att  även samarbeta med skolor i Sydafrika. I detta arbete kommer Geografiämnet, samhällskunskapen och NO:n ämnena vara centrala. Men även matematiken, svenskan och engelskan kommer bli en naturlig del i detta.

Vi kommer även att arbeta med “World Children Prize” på skolan i stort. Både våra elever i G12 och elevrådet kommer arbeta med detta. Läs gärna mer här:

Under de första veckorna kommer vi repetera och jobba vidare med kartkunskap i Geografi. Detta arbetar vi med på många olika sätt. Både genom digitala hjälpmedel som google earth, gamla heliga kartor som man fyller i, Atls, etc. Mycket handlar om att förstå förhållanden.

www.globalis.se använder vi dessuom, när vi talar om kartor.

http://www.webbmagistern.se/geografi.html

Centralt innehåll i Geografin som vi kommer fokusera på i vårt arbete med Norden- Europa- Sydafrika.

  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.

  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

  • Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Klicka här för att läsa kunskapskrav i geografi årskurs 6.

Svenska

Läsa, skriva

Svenskan kommer i huvudsak handla om genrer. Vi kommer läsa, skriva inom olika genrer som hör ihop med det vi gör under projekt med Geografi/ Sydafrika och WCP.  http://worldschildrensprize.org/

Eleverna kommer att läsa tidningen  faktatexter och tidningen “The Globe” på tyst läs, både på engelska och svenska. Denna kommer vi att använda under terminen, för att skriva olika typer av texter.

tex:  läsa och skriva faktatexter, insändare, reportage, artiklar samt området källkritik: Riktigtsant.se http://riktigtsant.se/

Centralt innehåll vi kommer att arbeta med i Svenska under våren:

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Läsa

När det kommer till läsning, läser vi varje dag. Denna termin kommer vi fokusera på olika genrer, i början av terminen blir det mycket faktatexter. Dessutom ska vi läsa tillsammans under terminen. Vi kommer läsa boken: Dogboy

Klicka här för att läsa kunskapskrav i svenska årskurs 6.

Engelska

Under våren kommer även engelskan att handla SydAfrika och de projektet vi kommer ha med en skola där nere. I början av terminen kommer eleverna få biljetter för att ge sig ut på en “ resa” till London. I London och så småningom i Syd Afrika, kommer eleverna att få olika uppdrag som är riktade från LGR 11, då vi tränar förmågorna genom det centrala innehållet i engelska:

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,

  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och

  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Eleverna kommer få uppdrag under terminen, relaterat till London och sydafrika, vi jobbar med det digitala läromedlet Gleerups

Klicka här för att läsa kunskapskrav en i engelska årskurs 6.

Matematik

Under våren kommer vi att arbeta med nedanstående avsnitt i matematiken. Vi arbetar mycket med problemlösning och laborativa övningar men förutom det även med följande läromedel Koll på matematik, gleerupsportalen, nomp och matteappen.

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att,

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metod

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

  • föra och följa matematiska resonemang, och

  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Diagram och lägesmått – övergripande projektet Sydafrika “ The collaboration between us”

Begrepp: frekvenstabell, cirkeldiagram, stapeldiagram, linjediagram, stolpdiagram, lägesmått, typvärde, median, medelvärde (genomsnitt)

Centralt innehåll:

Taluppfattning och tals användning

  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Geometri

  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter.

Sannolikhet och statistik

  • Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.

  • Enkel kombinatorik i konkreta situationer.

  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.

  • Tolkning av data i tabeller och diagram.

  • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.

Samband och förändring

  • Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer

Ekvationer, algebra, uttryck och mönster

Centralt innehåll

Algebra

  • Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.

  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven

  • Metoder för enkel ekvationslösning.

  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Tid och räknesätt – övergripande projektet Sydafrika “ The collaboration between us”

Centralt innehåll

Taluppfattning och tals användning

  • Rationella tal och deras egenskaper

  • Positionssystemet för tal i decimalform.

  • Tal i bråk och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.

  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Geometri

  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter.

Sannolikhet och statistik

  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar.

  • Tolkning av data i tabeller och diagram.

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Med bl.a. Aktiviteter, Reflektioner, Tänk efter- och Problemlösningsuppgifter kan du utveckla din förmåga att:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

  • föra och följa matematiska resonemang, och

  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Klicka här för att komma till kunskapskraven i matematik årskurs 6.

NO

Kemi – Vad är allt uppbyggt av?

Centralt innehåll

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Klicka här för att komma till kunskapskrav i kemi för årskurs 6.

Biologi – övergripande projektet Sydafrika

The collaboration between us”

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet

  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället

Centralt innehåll

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Klicka här för att komma till kunskapskraven i biologi årskurs 6.

Fysik – övergripande projektet Sydafrika “ The collaboration between us”

Förmågor: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

  • Fysiken i naturen och samhället

    • Energins oförstörbarhet och öde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

    • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.

Fysik och kemi – magnetism

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • genomföra systematiska undersökningar i fysik

  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Klicka här för att komma till kunskapskrav i fysik årskurs 6

Bild

Vi kommer fram till påsklovet att färdighetsträna både hantverksmässiga och digitala tekniker där vi utforskar hur slöjdföremål ser ut och tillverkas i olika delar av världen både historiskt och i nutid.

Som avslutning på temat planerar vi att besöka Scenkonstmuseet.

Slöjd

Vi kommer fram till påsklovet att färdighetsträna både hantverksmässiga och digitala tekniker där vi utforskar hur slöjdföremål ser ut och tillverkas i olika delar av världen både historiskt och i nutid.

Som avslutning på temat planerar vi att besöka Scenkonstmuseet.

Musik

Vi tittar, lyssnar, sjunger och spelar musik i från olika delar av världen. VI tittar på likheter och olikheter vad gäller sound och instrument samt skapar egen musik utifrån t ex penta – och  mollharmonisk skala.

Idrott

Undervisningen i idrott och hälsa kommer börja med ett cirkustema där vi lägger fokus vid att utveckla vår allsidiga rörelseförmåga. Vi kommer även gå igenom hur man förebygger risker vid fysisk aktivitet. Efter det kommer vi att ha ett OS-tema där vi kommer fortsätta utveckla vår allsidiga rörelseförmåga genom lekar och idrotter i olika miljöer. Här kommer vi även gå igenom hälsa och livsstil.

Du bidra som skolrådsledamot?

Gott Nytt År!

  • Skolrådet är en yta för gemensam dialog, problemlösning och inspiration, mellan vårdnadshavare, skolledning och personal.
  • Som skolrådsledamot ska man vara intresserad av att bidra till hela skolans utveckling. Enskilda elever eller årskurser, gnäll och formella klagomål hanteras i annan ordning.
    • 1-2 möten per termin, 1h morgontid. Nästa möte fredag 12/1 kl 7.30-8.30 (frivillig frukost kl 7).

Vi skulle snarast behöva påfyllning av en mamma som skolrådsrepresentant, i årskurs G12!

Anmäl intresse här!

Bloggar att ta till sig

På denna årskursblogg och på hela skolans (inkl fritidshemmets) blogg glomstaskolanbloggar.se publicerar vi sådan info som vi tänker vårdnadshavare och elever på Glömstaskolan behöver veta. Du behöver prenumerera på båda, alternativt återkommande gå in och läsa.

Just nu verkar det vara något trassel med kommentarer och e-postlistorna i några årskurser, felsökning pågår.

Titta gärna efter i spam-filter och lägg till bloggavsändare som kontakt!

På vår tredje blogg Glömstaresan delar vi tankar, utgångspunkter, erfarenheter med alla som kan tänkas vara intresserade. Några nya inlägg:

Sedan har vi till sist vår SåHärGörVi/FAQ, där vi samlar rutiner, regler, förutsättningar mm. Du hittar den på bloggportalen glomstaskolanbloggar.se. Där hittar du även vår kommunikationsstrategi.

Planering fram till jul

Här följer en kort presentation om hur vi tänkt arbeta resten av terminen, och en bit in på nästa. Främst vill vi att ni följer vårt instagramflöde där lägger vi upp vad vi gör i de olika ämnena dagligen (det finns här på bloggen, du behöver inte ha något konto). Här kan ni som föräldrar se vad vi gör, fråga om det som visas och föra en dialog om lärande hemma.

Mänskliga rättigheter/ demokrati och diktatur.

Det övergripande temat på skolan är mänskliga rättigheter. Vi gör det bland annat med “Kubmetoden”. Det består av 30 svarta kuber i stål, en för varje mänsklig rättighet, som skickas till utvalda skolor runt om i Sverige och utomlands. Genom metoden får skolor stöd med att arbeta strategiskt för att uppfylla skolans övergripande demokrati- och värdegrundsuppdrag samtidigt som eleverna uppmuntras att själva göra skillnad. Arbetet avslutas i samband med Raoul Wallenbergs dag då alla 30 “kuber “ samlas i en offentlig utställning i Stockholm. ​

Läs mer: kuben.glomstaskolanbloggar.se

Under vårterminen kommer vi att ta vidare vårt projekt med mänskliga rättigheter och inleda ett projekt med en skola i Sydafrika. Vi är otroligt glada att fått kontakt med två skolor i Sydafrika och deras skolledare som är glada över samarbetsmöjligheten. Mer information om detta kommer i vår.

Novellskrivning:  Alla elever på skolan skriver även ett berättarprojekt om hjältar. Detta är även ett led i projektet kring mänskliga rättigheter. Här får vi in många av de övergripande målen i svenska för årskursen. Parallellt med detta inleder vi en rad olika läsprojekt. Ett där eleverna kommer läsa hemma under v 44-47, samt ett gemensamt bokprojekt i skolan under terminsslutet.

Vi har arbetat med:

  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser.
  • Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
  • Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag,
  • Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
NO G 12/ 13

Människokroppen: Under NO har vi påbörjat vårt arbete med människokroppen. Detta är ett stort område inom NO:n. Vi kommer att arbeta systemvis med kroppen för att eleverna ska få en förståelse för hur allt i kroppen är sammankopplat.

System som vi kommer att arbeta med: Hjärta och lungor, matspjälkningskanalen, skelett och muskler, hjärnan och nervsystemet samt huden.

Områden vi går igenom:

Biologi:

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.
  • Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Fysik:

  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
  • Vattnets faser och egenskaper
  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Matematik

Bråkform, decimalform

  • Tal i bråk­ och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk­ och decimalform.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare.
  • Metodernas användning i olika situationer.
  • Budget
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
  • Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det nns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
  • Metoder för enkel ekvationslösning.

Längd, area och symmetri

  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska gurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter.
  • Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

Kartor, koordinatsystem och proportionalitet

  • Proportionalitet och procent samt deras samband.
  • Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar.
  • Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.

SO/ Religion.

Innan jul kommer vi inleda ett nytt område i SO:n. Det handlar om syskonreligionerna/ de abrahamitiska religionerna; Judendom, kristendom och islam.

Religioner och andra livsåskådningar

  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
  • Begreppen religion och livsåskådning.
Engelska

I engelska arbetar eleverna med läroboken  Good Stuff 5. Vi läser texter, översätter, lär oss nya ord samt skriver i vår bok “The book about…”, där eleverna skriver om en egen fiktiv hjältefigur.

Vi går bland annat igenom följande områden, beroende på nivå på eleverna:

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
  • Åsikter, känslor och erfarenheter.
  • Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används.
  • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.
Svenska

Svenska är ett stort och brett ämne. Svenskan kommer även in i de andra ämnena.

I svenskan kommer vi under hösten först skriva klart våra noveller. Därefter kommer vi tillsammans med SO:n arbeta med att skriva faktatexter om vikingatiden/ eller religion om man går i år 5. det språkutvecklande arbetssättet kommer även in i andra ämnen på skolan.  Vi kommer även ha ett läsprojekt då vi kommer läsa gemensamma böcker. Under läsningen kommer vi bl.a. ha boksamtal i olika former. V. 48 har vi en hel bokvecka, den avslutas med en bokbytardag på fredagen den 1 dec. Övriga delar i svenskan som vi gör kontinuerligt är:

  • Varje dag har vi tyst läsning 30 minuter (ni behöver dessutom läsa hemma lika mycket).
  • Högläsning.
  • Läslogg varje vecka.
  • Läsförståelse i olika nivåer.
  • Vi jobbar i arbetsböcker för färdighetsträning. mm.